Italian Rococo Era Painter, 1667-1749 Painter and draughtsman, son of (1) Stefano Magnasco. He did not study with his father, who died when he was a small child. He went to Milan, probably between 1681 and 1682, and entered the workshop of Filippo Abbiati (1640-1715). His Christ Carrying the Cross (Vitali, priv. col., see Franchini Guelfi, 1987, fig. 238) faithfully repeats the subject and composition of Abbiati's painting of the same subject (Pavia, Pin. Malaspina). Alessandro Magnasco's early works were influenced by the harsh and dramatic art of 17th-century Lombardy, with dramatic contrasts of light and dark and livid, earthy tones, far removed from the bright, glowing colours of contemporary Genoese painting. The depiction of extreme emotion in the St Francis in Ecstasy (Genoa, Gal. Pal. Bianco) was inspired by Francesco Cairo's Dream of Elijah (Milan, S Antonio Abate). However, Magnasco was already expressing himself in a very personal manner, with forms fragmented by swift brushstrokes and darting flashes of light. The Quaker Meeting (1695; ex-Vigan? priv. col., see Franchini Guelfi, 1991, no. 18) is one of his first genre scenes. In this early period he specialized as a figurista, creating small human figures to be inserted in the landscapes and architectural settings of other painters. He also began collaborating with the landscape painter Antonio Francesco Peruzzini, with a specialist in perspective effects,   Related Paintings of MAGNASCO, Alessandro :. | Christ Adored by Two Nuns | Sacreligious Robbery | Three Camaldolite Monks at Prayer | Mountainous Landscape | Entombment of a Soldier |
Related Artists:
John Frederichk Lewis RA
1805-1876
Anselm van Hulle
painted Anna Margareta Wrangel, countess of Salmis in 1648
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).